sista kvällen

har packat färdigt.

jag o mika sitter på våra sängar och kollar fb - det är som vanligt. men ändå inte.

har sett att planen från charles de gaulle började gå ikväll... hoppas vårt plan lyfter imorrn! Det kanske dock är lite för mkt att hoppas på att kaoset på flygplatsen lugnat sig... Parisare!

och på tal om parisare. Oj, nu är jag trött på dem! Idag krånglade mitt kort lite. När kvinnan i kassan började förklara för mig och jag svarade henne att jag inte förstod och bad henne tala engelska, satte hon armarna i kors, höjde ögonbrynen och tittade bort. Barn!

det ska bli skönt att åka hem imorrn...

the rest is still unwritten

undrar vad de skulle säga på kyrkan?

4-9 dec

syrran kom i höstas. nu i december var mor, far och den yngsta brorsan med. de tog med sig vintern och ett glatt humör! notre dame, champs-elyssée, rue d. rivoli, louvren, tuillerierna, sacre coeur och massa ost och vin... ni hann ju med en hel del! en fin avslutning fick de också i mitt lilla studenthem, där bjöds på ris och grönsaker, ost och baguetter. (mamma fick äntligen springa i duggregnet med en baguett i ena handen, som vi självklart införskaffat från ett litet boulangerie, på äkta parisvis!)
jag har en grym familj! tack för att ni kom!

poubelle... det är inte vad man kan tro...

Vackra Lafayette pryds numer av tusentals lampor. Såhär i juletid har det blivit mitt andra hem. Tack vare donken vid RER Auber...



Å vad trötta vi varit idag... men när man får fika i några timmar på quick, skratta så mycket att man nästan kissar på sig och komma hem till en vacker vinterträdgård. Då är det fint att vara i Paris.

julknåp

När det är såhär vackert ute



sitter vi inne och packar och pysslar

ett givande samtal

Jenny: Åh! Tacos!
Mika: A
J:...
J: Va?
M: Va?
J: Va?
M: A
J: Va?
M: A
J: A.

Hej då Päris

Jag kommer faktiskt varken sakna metro eller RER.

Imorrn gör vi SISTA DAGEN på studieplatsen!!! Hur knäppt är inte det??
Efter det blir det middag och utgång med personalen. Grymt underbart kul! Skönt att vi fått en sådan otrolig stämning en vecka innan vi åker hem. Men men. Man ska ju sluta på topp. Undrar om resten i personalen satt och ruvade på den goda stämningen men tänkte att "nja. De där tjejerna behöver nog en liten lektion i dåligt uppförande". Antagligen var det så.

Joan

en edition i vårt lilla gäng. Jag och Mika har träffat en grym brud. Joan heter hon. Här posar hon vid Napoleon till häst i Versailles.

kulturkrock?

tveksam till att denna bild hade varit okej i Sverige.

två mjölkpaket stod i ett kylskåp. Det ena gick ut och det andra blev sur.

Igår shoppade vi loss. Tror inte att jag kommer få med mig alla saker hem. Men det märker vi :) Det är kul att, när man packar, få planera för vad som är viktigast/minst viktigt och placera rätt. På så sätt kommer det vara mycket enklare att tossa några kilo på flygplatsen sen. Yay.

Och jag kom på att jag varken har tv, radio, internet, gitarr, lakan etc. i Örebro. Fast jag hade ju tänkt stanna där över julen. Men jag får springa till Clas O och köpa in en internetkabel. Och sen är det ordnat :)

Sabina hämtar mig och Mika på flygplatsen! Woho! Läste just om en brud som åkte tåg i 11 timmar, okej om man bor i Abisko. Men mellan ÖREBRO OCH LINKÖPING!! Shod daemn!

På onsdag blir det välkommen-hemfest/fika i min lägenhet :)

Välkommen hem! Ojojoj. Kan knappt fatta det!!

Reminissar hösten

Snart

är jag hemma igen.

Då ska jag:

* duscha utan att behöva pumpa var fjärde sekund
* äta eldorados kycklingnudlar
* dricka alkoholfri glögg
* gosa in fötterna i min matta
* tända lite rökelser och ljus
* gå till Willys (bara för att jag kan)
* traska förbi universitetet (bara för att jag kan)
* pressa mitt egna kaffe för första gången på fyra månader
* hänga upp mitt lilla rosa eiffeltorn på väggen och sakna alla underbara personer i Paris
* fisa ifred
* gå inomhus utan skor, utan att känna mig dum
* lukta på mina väggar
* känna igen kaffefläcken i min vita soffa
* köpa o'boy
* äta dillchips
* äta kebabpizza med vitlöksås

... och självklart: besöka alla underbara vänner som jag saknat under hösten!!

härliga sacre coeur

Såå fin utsikt! Och så snart vi kom innanför katedralen blev den bättre

fail

Medan Mika gick ut för att handla och besöka sin klient passade jag på att färga ögonbrynen... Okej, svartbrunt är kanske inte min färg. Och jag lyckades nästan förinta hela ögat.


Vidare ser ni också i bakgrunden att jag fuskade. Min diet höll i sammanlagt fem timmar och åtta minuter. Bäst är jag!

Nu kör vi tjejer!

Okej Mika nu kör vi!!

Jag och Mikaela, min kära, kära roomie har bestämt oss för att påbörja en diet. Dags att bli skinny inför julafton! Heja heja hej! Nu kör vi!!!

Jenny: Okej, Mika, då kör vi idag!
Mika:... mjaa.... fast det kan vi ju inte... du har ju druckit kaffe...
Jenny: Men det var min sista kaffe. Och kaffe innehåller ju antioxidanter!
Mika (håller upp en påse Turkisk peppar): Fast detta innehåller ju också något nyttigt... Saltlakritspeppar..?
Jenny: Peppar är bra för kroppen. Sätter igång... svettet?
Mika (sätter ett finger i vädret): Ja! Se där!
Jenny: Ja, fast socker och emulgeringsmedel..?
Mika: Mjaaa.... men... ehhh... salt. Behöver kroppen.

Minnen

Från Versailles.
Från London.
I metron/på rer:en.
Med Nathalie.
Skrattanfall.
Underbart.

The one with all the funny faces

... förlåt Mika, lovade att aldrig lägga upp några av dessa...

Paris är grymt

Förra helgen kom massa vänner hit. Det var underbart kul! Så skönt att få en bit av Örebro igen, få känna sig lite hemma... m m m... oslagbart.
Vi har gått här i Paris och känt oss ohemma och utanför. Känt oss lite utstötta kanske, till och med? När man inte förstår språket känner man att man inte hör hemma.
Och min syrra var ju här för några veckor sedan också, så man fick lite försmak. Men nu kom ännu fler och... wow, så underbar helg! Vi fick dom att provsmaka sniglar, vilket de verkade gilla. Sedan skulle jag såklart vara lite värre och smaka grodlår också. Ingen höjdare, men på kyrkan trodde de att den kanske inte var riktigt gjord. För tydligen ska grodlår vara en delikatess. Nja. Inte enligt mina smaklökar iaf.
På tallriken låg halva grodor. Tillsammans med två potatisar och någon tomatsås. Hm. Gott?

Nu har vi basarvecka. Fullt upp med andra ord! Har nästan bosatt oss i kyrkan och kommentarer som "så gjorde vi inte förra året" och "så har vi aldrig gjort innan" eller "det blev ju bra fastän Jimmy alltid gjorde annorlunda" har blivit insideskämt mellan oss i personalen. Jag tycker det börjar kännas grymt kul att vara i kyrkan! För första gången... Underbart! Och jag har nog mest Nathalie och Niklas att tacka för det. Vi fyra har sååå underbart kul tillsammans! Och kvällarna, helgerna med dem när vi fått snacka skit, rensa luft, dansa och upptäcka Paris har varit OVÄRDERLIGA.

Men en till sak som jag faktiskt börjar gilla; mina och Mikas insideskämt. God damn! Gillar den där bruden :) Plötsligt ska vi båda härma en från kyrkan och båda börjar sjunga samma låt och göra samma rörelser samtidigt! Vi har inte ens snackat ihop oss men ändå kommer vi på samma truddilutt och brister i skratt samtidigt. Ovärderligt, Mika! Tack!

Hittade när jag letade

lite fint

lite värme

Varma mackor

I vår korridor har vi två gafflar. Två stycken gafflar på hela våningen. Så nu äter jag varma mackor med sked. Det går också.


Förresten:
Någon till Jenny: "Har du tatuering?"
Jenny: "Japp"
:)

Tatuering

Jag har tatuerat mig :)
Oj, vad stolt jag är över mig själv!

Förra veckan gick jag in hos en snubbe som ville ha 250 euro för tatueringen. Han var dryg, ful och hade inga kunder hos sig. Nästa jag gick in hos var supertrevlig, hade många kunder, alla i personalen bemötte oss superbra, de var mycket billigare och... jaa, det kändes helt rätt helt enkelt... så jag slog till!




Och här sitter jag nu. En tatuering senare... när kommer nästa tro?Det gjorde faktiskt inte så ont som jag trodde. Fast jag tatuerade iofs inte över några nerver eller så... men ändå! Det var faktiskt ganska mysigt. Eller det kittlades liksom! Det kändes ungefär bara som att man drog baksidan av en nål mot huden - det gör ju ondare att plocka ögonbrynen! Och shit vad nöjd jag är!




Nobody said it was easy, no one ever said it would be this hard. Citat från Coldplays låt The scientist.

Låten har förföljt mig under flera år. När jag träffat nya människor och jag precis satt på en random låtlista har den dykt upp. När jag haft mina värsta separationer, bråken eller dumpningarna och satt på radion/spotify/mediaplayer/MTV etc. så har låten alltid dykt upp. Alltid. Vill inte gå in mer i detalj med vilka eller hur detta har skett, men tro mig - the scientist har dykt upp! Och texten... den handlar om hur jag upplevt vissa stunder. "Ingen sa att det var lätt, ingen sa att det skulle vara såhär svårt"... så är det väl? Ingen säger väl att livet är en dans på rosor alla gånger, men att det ska vara SÅ svårt... det kan bara den egna personen veta. Ett "ryck upp dig nu" fungerar inte för alla, ibland behöver man bara ha det svårt för att kunna förstå innebörden av att rycka upp sig själv. Nobody said it was easy, no one ever said it would be this hard.

A well. Nu har jag gjort det och jag är nöjd :) Scarred for life.

Semester

Fredag, lördag, söndag och måndag var vi i London... Åh, London. Förstår vad alla snackar om! Älskade London supermycket. En sådan fin stad! Väldigt svenskvänlig, överhuvudtaget väldigt turistvänlig! I alla fall i jämförelse med Paris.

Vi käkade fish and chips, riskede livet i London eye, gick på bio (där det också kändes som att jag riskerade livet), vandrade runt på Harrods, köpte en grön klänning i en liten kinesisk butik, åkte runt i tuben, köpte Ale och massa, massa, massa annat...

förberedelser inför förberedelser

Asch. Det var faktiskt inte så farligt idag på studieplatsen!
Vi började dagen med gudstjänst. Det var lite tungt eftersom vi "firade" eller sörjde är kanske ett bättre uttryck, avlidna under året. Men främst en person på jobbet som går igenom en jobbig tid just nu och så. Så det blev tungt. Någon tår här och där.
Sen hade vi personalmöte. Sjysst. Det blev några pikar här och var, men så ska det väl vara.
Sedan satte jag mig själv på inventering.
Det gick superbra! Speciellt kul var det att prata med de galna tanterna som just nu förbereder all glögg inför julbasaren! Haha
Så de bjöd på lite glögg, vi tjattrade, pratade servetter och förra årets basar, skämtade, snuskerier från 70åringar är väl det bästa som finns!?
Och även om jag var ganska trött och sur under dagen (hm... måste bli bättre på att käka frukost) så kändes det ändå superbra av någon anledning. Det var skönt när resten av personalgruppen inte stressade runt. Kl 15 kunde vi till och med ta en fika ihop vilket har hänt... aldrig! Wow. Så mysigt!

Anyways. Njut av mössen som syr Askungens klänning... lalala

vilket flyt Jenny!

Oj oj oj. Vilket flyt. Hade inte tänkt på att det var röd dag idag i Fransklandet eftersom jag har en svensk kalender. Detta betyder att jag inte har några klienter idag, vilket flyt! Så himla gött att få en day off helt oplanerat! What to do? What to do?

Jag sätter mig och mailar socialkontor i Götalaborg... tar igen lite missat arbete. Ska kanske läsa sen också? Och börja fila på fallstudien...

Först lite reminiscence:

bara 54 dagar kvar

attention a la marche en descendant du train

oh la vache!

hej och hå i gardinen den blå

Denna veckas stora NEJ TACK:
- Strejk. Fick reda på att den skulle hålla på denna gång fram tills... ja, fram tills reformationen gick igenom.
- Studieplatsen. Denna vecka har jag inte alls trivts. Förra veckan kändes det hur bra som helst. Men denna vecka har man återigen gått in i skitsnacksväggen. Min och Mikas nya strategi: IGNORERA SKITSNACK.
- Metro. Kanske är det strejken som gör det, men goooooode gud vad trött jag är på att klistras ihop med femtioelva personer på en kvm. RATP, kan ni inte göra något?
- Laga mat. Nä. Kex är mycket godare. Man slipper värma och man kan bara kleta på sådan där god ost så blir man mätt.
- Hitta på roliga saker att göra med personalen på studieplatsen. Ingen uppskattar det ändå.

Men lite bra har det funnits också:
- Boken om Dora Maar och Picasso. Jag läser inte mycket. Men ojojoj, vilken bra bok!
- Tramtågen! Inte alls komplicerade! Faktiskt ganska enkla att åka. OCH man slipper springa ner i metrohålorna.
- Te på kyrkan. Visade sig inte alls smaka så illa som jag trott. Okej, har bara hittat ett som jag gillar, men det smakar faktiskt supergott!
- Sol, värme och fina löv på marken.
- Grillade kastanjer - mmmm.

Annars hänger jag bara i en gardin och sparkar. Kommer varken upp eller ner. Nej, jag hänger här, så får vi se vart det bär av...

Idag letade jag frimärken. Gick från place de Ternes med blommor och röda kaféer överallt, via Boulevard Wagram, place du Wagram och vidare mot Triumfbågen. Gick in på en Tabac och valde ut kort och frimärken. Alla tabacs är små och avlånga, luktar cigarr och är fulla av cigaretter och lotter. Men de tog inte kort här (ne prenons pas la carte bleu). Så jag vandrade vidare, tänkte att de säkert hade något i alla de miljoner turistshoppar som ligger runt champs-elysee och triumfbågen. Hittade en bankomat (Paris Banque BNP). Tog ut 20 euro. Vandrade vidare.

Solen sken så starkt i mina ögon, så jag tror att jag missade alla turistshoppar pga detta. Jag gick och kisade och försökte stanna till under de stora träden som skapar en allé mot triumfbågen. Hittade ingen Tabac, men gick in i en turistshop utanför Luis Vuitton (som för övrigt hade en lång kö utanför butiken av folk som ville in. Alla där var supersnoffsiga...) och skickades därifrån till byreau de poste. Byreau de poste vid Avenue George cinq hade slut på utlandsfrimärken. Så jag vandrade ner och förbi alla fina hotell på Rue Pierre Charron och rue de Chaillot.

Solen sken fortfarande jättestarkt i mina ögon, de gamla snoffsarkvarteren under 20talet. Det var här man skulle bo om man var något. Nu verkar det mest förfallet. Förutom de fina hotellen och bilarna ligger det lika mycket hundbajs på gatorna här som i alla andra kvarter i stan. Dessutom verkade husen här något rustika och de gamla katolska kyrkorna ser hemskt förfallna ut med änglar med avskalade ansikten. Runt mig trängdes jag bland snobbarna som körde runt i sina jaguarer och BMW:s. Någon tappade en guldring mitt framför mig på gatan och sträckte sig efter mig "Madame, c'est vous? Madame, s'il vous plaît!" Jag struntade i honom. En galning som försökte lura mig. Ser jag lättlurad ut? Jag gick lite snabbare för att verka mer parisisk.

Det luktade ost, cigarettrök och kaffe från de små kaféerna och då och då passerade jag ett boulangerie. Det luktade öl och bröd. De höga husen reste sig runtom mig och jag kunde inte låta bli att förundras över de rustika men vackra detaljerna på alla hus, knutar med cementblommor, statyer utanför de vanligaste lägenheterna, röda rosenbuskar som väller ut från balkongerna.




Jag gick och gick utan att riktigt veta vart jag var. Tillslut stannade jag och läste på skyltarna. Jag hade gått från 17: e arrondisementet till det 18: e och nu var jag i det 8: e. Passerade en liten park och ännu en förfallen katedral. Skymtade Seine, såg något segel vinka mot mig. Och där stod det; Eiffeltornet. Jag stannade till i två sekunder för att njuta av min utsikt och vad låg då inte till höger om mig, strax nedanför kvarteret: byreau de poste. De hade inte slut på frimärken. Mannen som jag köpte märkena av frågade vad jag gjorde där
"Vacacion?"
Jag svarade med ett leende; "Non, monsieur, je suis une étudiant et j'étudie le travail sociale".
"Ah, d'accour, oh la la, c'est trés difficile, mais non? Le travail sociale á Paris... Mais c'est bon pour vous."
Jag log till svars, visste egentligen inte vad jag skulle svara. Tackade för frimärkena och han sa "je vous en prie".

Sedan tog jag metron från place du Léna, bytte från linje nio till sex i Trocadero och sedan kunde jag lugnt åka hem. Glad för att jag fått tag på frimärkena. Det hade varit ett litet äventyr. Men sådana är dagarna i Paris. Små äventyr...

hihihi

Ni som har sett family guy...
Älskar denna scenen. Pappan har fått en lätt förkärlek till älskade Cathy, ett kartongutklipp.

himym

Brukade följa serien How I met your mother.
Hittade detta på en burk häromdagen och återfick några minnen:

Paris är grått

Minnen från staden...

j'aime manger

jag älskar att äta.

ostbågar. chips. coca (ingen säger cola i frankrike). sniglar. flucons d'avoigne. kaffet är starkt. osten är söt. vattnet smakar metall. apelsinjuice. chokladmousse. lax. ris. poulet. poule. baguetter nästan varje dag. tonfisk. bröd. bröd. bröd. fika. te. crêpes. brittas lunch. mc donalds.
Kommer ni till Paris måste ni smaka ost med örter. Nästan alla sorter är goda! Jag har till och med börjat gilla sådan där grekisk ost... så länge det är örter i. Mmmm... Nästa ost på smaklistan: fransk getost. Tydligen en delikatess här.

Och min dröm har slagit in:
i förrgår satte sig jag och mikaela på vår favoritrestaurang... servitrisen kände såklart igen oss...
- mouscou? frågade hon när vi satt oss.
- yes, please, svarade mikaela.
Of course! Tänkte vi nog alla tre :)
Och jag är såå glad över att hon kände igen oss. Börjar Paris bli vardag?

J'aime manger dans la Paris.

paris sirap paris sirap paris sirap

Japp. Så drog vi tillslut iväg till Versailles. Himla stort. Himla vackert.
Man känner sig grymt liten när man springer runt i rum med 6 meter till taket. Ett hus med 350 år lång historia. Varje rum var prydligt och individuellt inrett och med tavlor/möbler från samma tid. Och där gick man och funderade över om man någonsin skulle ha råd med en lägenhet lika stor som ett utav rummet.
Och så var det ju så att Marie Antoinette (ja, hon som tyckte att bönderna kunde käka bakelser om det var slut på bröd) älskade djur och natur. Så inte nog med det där 800rums slottet, där fanns ju enorma ängar, gårdar och hus utöver. Förr var allting 7800 ha, idag ligger det på 800 ha. Så vi tog ett tåg från the main castle till ett annat slott. Fröken Antoinettes privata slott. Som hon fått av någon prins; "jag hörde att du gillade blommor så jag ville ge dig en bukett". Så fick hon ett slott med en trädgård stor som attsingen. Bara sådär. Ja. Såklart.

Det var underbart att ha varit där i alla fall. Mycket historia. Mycket känsla. Allting var så detaljerat. Det fanns inte ett rum som inte hade något speciellt syfte/känsla/inredning. Det fanns flera statyer och tavlor i varje rum, trapporna var smidda med den vackraste dekoren, väggarna, taken, golven var målade, varje spik hade en tanke. Otroligt...


Och här är några ord på ett utav flyglarna på slottet. Vi avslutade förresten dagen med en picnic på en utav ängarna vid Versailles. Tänk att kunna sitta där, käka lite lax, dricka lite vin, känna värmen, sitta i gräset, inte höra något förutom vind och skog (och några turister)... Mmm...



Och så har vi såklart sett tusen miljoner andra saker här i Paris. Såsom fem kilo Nutella inne på Lafayette. Antika ringar för tusenlappar på Rivoli. H&M på detsamma. Njutit av solen från RER-tågen. Här är några bilder från Lafayette:

Roar mig

Efter veckan som gått har jag inte bara roat mig med att lägga patians Kungen 135 ggr, jag har även kollat in Friends på tuben:

städdag

Idag städas det på våningen. Och vi fick nya lakan! Wiho!
Såhär ser vårt bord ut nu. Men Mikaela tycker inte att det duger. Imorse fick hon en kick och satte igång storstädandet. Jag ska väl också plocka bort något snart... Eftersom det inte blev något Eiffeltorn idag heller så måste jag ju fjäska för henne på något annat sätt...

Puh. Fick ta en fikapaus. Tur att vi har ett supergulligt boulangerie bara ett par hundra meter från oss. Idag köpte vi baguetter till lunch. Jag tonfisk och Mikaela... ja. Det skulle vara kyckling fast hon lyckades tappa ut hälften på vägen hem. Så vi kan kalla det för... en baguette.



Och det är ju tur att det finns chips i Frankrike också! Synd bara att det bara finns i smakerna salt, naturell, ej smaksatt och potatis. Yes. Men igår lyckades jag hitta utomlandschipsen Lay. Superäckliga. Men de duger. Jakten fortsätter på de perfekta chipsen...



Well well, här en söt bild på mig i mina bästa da'r. Nu ska jag strunta i att städa och plugga lite istället. Tja då!

moi mukulat

Hej små knattar! Så detta är då jag i Paris. Om det nu är min blogg, då ska jag väl få blogga om det jag älskar allra mest; nämligen mig! Mamma, läs inte detta: Jag och Mikaela har utmanat de parisiska klubbarna. Fast mamma, det är inte så farligt, jag lovar. Vi dyker upp två-tre timmar innan alla andra. Jättetomt är det. Någon snubbe som försöker prata engelska men som ger upp efter två meningar... Och bartendrarna liksom; "Jaha, vi stängde precis restaurangen, kom tillbaka om några timmar så är festen igång" säger de när vi sätter oss ner. Ska man beställa en drink förstår de inte riktigt. Nej, det där att festa mellan 02-05 har vi inte riktigt kommit in i än utan har envisats med att gå ut efter tio-elva... Kanske är det bra? När man har högmässa i kyrkan dagen efter är det kanske inte superbra att komma med rödsprängda ögon och kanske somna i bänkarna.

Nedanför ser ni en bild där jag posar med veckans femtiolapp:



Men. Det verkar som om flera andra i personalen också går ut och de uppmanar ju oss också att pröva det franska utelivet. Så det känns inte totalt fel heller.

Vi har kommit in i livet lite mer också nu. Jag har fått några klienter att handha. Och lite ansvar för barnverksamheten. Och jag vågar ta kaffe utan att fråga. Och idag använde jag kopiatorn utan att fråga hur man gjorde. Klapp på axeln.

Förresten, ni kanske undrar hur det gick med dagbokskrivandet? Svaret är; kasst. Men vi försöker igen imorrn...

Och ni kanske undrar vad Jenny-Peut betyder... ja, det är ju min roliga humor. "peut" på franska betyder "kan". Så. Jenny kan, blir det. Fast på fransk-svenska eftersom man inte säger så. Så egentligen är det typ "jenny att kunna". Alltså. Nej. Jenny kan inte. Haha! Men det är ju min humor det ;) Get used to it.




Imorrn ska jag försöka lura upp Mikaela i Eiffeltornet. Jag tror inte att hon är så sugen egentligen, men jag ska lyckas komma på ett sätt så hon vågar. Tips är välkommet;) Jag kanske kan ställa en fransk bakelse i hissen. Jodå, någon sådan har vi faktiskt smakat. En helt underbart "trois du chocolat". Tänk er tre smaker av chokladmousse ihopsatta i en rund kub med smält choklad över (sådan där choklad som aldrig stelnar utan som är smält hela tiden) och ännu mer choklad spritsad ovanpå och toppad med en chokladruta och lingon.... aaaaaaahhhhh så god den var!! Jag hann tyvärr inte ta kort på den för den blev superuppäten innan den ens hann lämna kartongen. Bästa köpet ever!!

syfte schmyfte

Syfte ett: Varför vi kom till Paris. Jo. Utbildning som ska vara verksamhetsförlagd. För att det bör gillas som utbildning bör man kontinuerligt fortbilda sig genom litteratur, forskning, nyheter, diskussioner etc, etc. Vi har bland annat fått i uppdrag att skriva dagbok. Yes. Lättare sagt än gjort. Vi har skrivit... noll. Suveräna är vi ju.

Sanningen är ju den att vi har haft alldeles för mycket att göra! Har vi inte hoppat in i varje hörn i kyrkan och hjälpt till, har vi hängt på stan, har vi trängt i någon metro, sovit, ätit, borstat tänderna. Och så lovade vi oss själva att SÅ FORT VI KOMMER HEM PÅ FREDAG SKA VI SKRIVA DAGBOK. Nej. Kanske inte riktigt. Klockan är 20 över åtta. Dags att summera veckan? Suckar.




Syfte två: jaha... vi skulle ha ett syfte med vår verksamhet? Ja just det. Men bara DENNA gång tar vi en timme utan syfte. Och kanske nästa...

Vad pratar jag om? Den nya planen är att vi ska ha olika verksamhetsgrupper i kyrkan. Och det känns ju superbra, förutom att jag står lite emellan och inte riktigt vet vad syftet är. "Det är viktigt att vi ska ha ett syfte med verksamheten, annars är det ju ingen idé". Men tydligen är jag den enda som verkar vilja styra upp det hela. PraktikantJenny till er tjänst..? Nejrå. Ska inte klaga för mycket. Men ibland känns det som att det blir för mycket prat och för lite action. Talk the talk, but you can't walk the walk. Jag satte mig igår kväll halv tolv och påbörjade lite planering. För jag känner att det finns en brist i att delge mig information så jag kör på med mitt race i alla fall. Ikväll var ju planen att fortsätta planera. Men inte ens jag tycks ju kunna walk the walk..? Konstigt det där.

Syfte tre... Äsch. Det kommer. Nu är mitt syfte med denna helg (som varar i en dag) att dricka rosé, vila och käka gott. Det blir ingen mer planering av barngrupper. Ingen mer dagbok. Hänga tvätt står på schemat nu :) morsning!

Parislektioner

Mikaela, är detta en boulevard, rue eller avenue?








Jahaaaaa, där bor vi ju!
Ser du, det där grå huset...





Mais oui, mademoiselle!

oh la la!

Ah, mais oui! Et bonjour tout de la filles et les garcons! Härliga tider i Paris. Igår var vi i kyrkan och hade högmässa. Ja, det kanske jag inte klargjort ordentligt. Anledningen till denna härliga vistelse är svenska kyrkan. Jag och Mikaela har valt att göra denna kurs, "verksamhetsförlagd utbildning" utomlands. Det fungerar ungefär som praktik. Vi fick höra att skolan skickat hit elever förut och vi tyckte att det lät som en otroligt kul idé. Dessutom får vi alla fördelar; vi kan snacka svenska på jobbet men får uppleva en fransk kultur. Hur otroligt är inte det!?!?




Så vi tar la métro och le RER till jobbet varje dag, det tar ungefär 50 min mellan varje dörr. På vår studieplats (märk: inte praktikplats) har jag och Mikaela fått välja mellan antingen diakonal inriktning eller jobba inom barnverksamheten. Jag personligen kände innan att diakonalt arbete skulle passa mig bättre; det är ju verkligen socialt arbete A och O. MEN... Nu när vi diskuterat fram och tillbaka känner jag mer för att jobba inom barnverksamheten och Mikaela inom diakonin. Detta beror nog främst på att jag vill ha en mer strukturerad plats. Jag vill veta vad som kommer hända, hur planen ser ut och vad vi har för mål med projekten. Och min handledare är såklart prästen, men jag kommer hänga med en snubbe som har hand om barnverksamheten och en volontär som kommer bo i Paris under ett år. Alla vi tre är dessutom grymt musikintresserade så det känns heeelt okej.



På bilden till höger ser ni mig framför huvudentrén till campusområdet. Jag har berättat lite innan om det. I vårt hus bor nog 30-40 pers och ungefär 50 % av dessa är svenskar. På vår våning är vi ensamma svenskar, men de andra verkar ganska sjyssta... Vi har inte så långt till affären, men det är dyrt där. Vi ska försöka hitta något bättre och billigare. 100 spänn för två kycklingfiléer är INTE OK!





En bild över vårt hus, vi bor på tredje våningen (strax under taket) och sedan en karta över campusområdet. Bilden är tyvärr inte så tydlig... ni kan kolla själva på hemsidan: www.svenskastudenthemmet.com!








Annars har vi hängt mycket i stan.
Gått fram och tillbaka längs Seine, letat efter ringaren i katedralen Notre Dame. Insett att alla fransoser är superrädda för regn. Om man går en gata över notre dame hittar man världens finaste shoppinggator där det bland annat finns en söööt affär som säljer praktiska saker som är vackra som konst. Och H&M är inte så stort här. Och skor är dyra. Men annars är klädpriserna ganska så lika Sverige. Inte superdyrt i Paris ändå kanske? Och vi har insett fördelarna med att inte byta metrostation i Gare du nord. Nu åker vi förbi eiffeltornet varje dag. Och det är viktigt att se sig för där man går, fransmän plockar inte upp efter sina hundar.

Jag har fått roa Mikaela med Titanic Bunnies på youtube, käkat ett ägg och nu ska vi nog ut och gå lite mer. Träningsvärken känns lite grann, men man kommer vara fit for fight inför jul. Nu: Lära känna området. Morsning korsning!