Roar mig

Efter veckan som gått har jag inte bara roat mig med att lägga patians Kungen 135 ggr, jag har även kollat in Friends på tuben:

städdag

Idag städas det på våningen. Och vi fick nya lakan! Wiho!
Såhär ser vårt bord ut nu. Men Mikaela tycker inte att det duger. Imorse fick hon en kick och satte igång storstädandet. Jag ska väl också plocka bort något snart... Eftersom det inte blev något Eiffeltorn idag heller så måste jag ju fjäska för henne på något annat sätt...

Puh. Fick ta en fikapaus. Tur att vi har ett supergulligt boulangerie bara ett par hundra meter från oss. Idag köpte vi baguetter till lunch. Jag tonfisk och Mikaela... ja. Det skulle vara kyckling fast hon lyckades tappa ut hälften på vägen hem. Så vi kan kalla det för... en baguette.



Och det är ju tur att det finns chips i Frankrike också! Synd bara att det bara finns i smakerna salt, naturell, ej smaksatt och potatis. Yes. Men igår lyckades jag hitta utomlandschipsen Lay. Superäckliga. Men de duger. Jakten fortsätter på de perfekta chipsen...



Well well, här en söt bild på mig i mina bästa da'r. Nu ska jag strunta i att städa och plugga lite istället. Tja då!

moi mukulat

Hej små knattar! Så detta är då jag i Paris. Om det nu är min blogg, då ska jag väl få blogga om det jag älskar allra mest; nämligen mig! Mamma, läs inte detta: Jag och Mikaela har utmanat de parisiska klubbarna. Fast mamma, det är inte så farligt, jag lovar. Vi dyker upp två-tre timmar innan alla andra. Jättetomt är det. Någon snubbe som försöker prata engelska men som ger upp efter två meningar... Och bartendrarna liksom; "Jaha, vi stängde precis restaurangen, kom tillbaka om några timmar så är festen igång" säger de när vi sätter oss ner. Ska man beställa en drink förstår de inte riktigt. Nej, det där att festa mellan 02-05 har vi inte riktigt kommit in i än utan har envisats med att gå ut efter tio-elva... Kanske är det bra? När man har högmässa i kyrkan dagen efter är det kanske inte superbra att komma med rödsprängda ögon och kanske somna i bänkarna.

Nedanför ser ni en bild där jag posar med veckans femtiolapp:



Men. Det verkar som om flera andra i personalen också går ut och de uppmanar ju oss också att pröva det franska utelivet. Så det känns inte totalt fel heller.

Vi har kommit in i livet lite mer också nu. Jag har fått några klienter att handha. Och lite ansvar för barnverksamheten. Och jag vågar ta kaffe utan att fråga. Och idag använde jag kopiatorn utan att fråga hur man gjorde. Klapp på axeln.

Förresten, ni kanske undrar hur det gick med dagbokskrivandet? Svaret är; kasst. Men vi försöker igen imorrn...

Och ni kanske undrar vad Jenny-Peut betyder... ja, det är ju min roliga humor. "peut" på franska betyder "kan". Så. Jenny kan, blir det. Fast på fransk-svenska eftersom man inte säger så. Så egentligen är det typ "jenny att kunna". Alltså. Nej. Jenny kan inte. Haha! Men det är ju min humor det ;) Get used to it.




Imorrn ska jag försöka lura upp Mikaela i Eiffeltornet. Jag tror inte att hon är så sugen egentligen, men jag ska lyckas komma på ett sätt så hon vågar. Tips är välkommet;) Jag kanske kan ställa en fransk bakelse i hissen. Jodå, någon sådan har vi faktiskt smakat. En helt underbart "trois du chocolat". Tänk er tre smaker av chokladmousse ihopsatta i en rund kub med smält choklad över (sådan där choklad som aldrig stelnar utan som är smält hela tiden) och ännu mer choklad spritsad ovanpå och toppad med en chokladruta och lingon.... aaaaaaahhhhh så god den var!! Jag hann tyvärr inte ta kort på den för den blev superuppäten innan den ens hann lämna kartongen. Bästa köpet ever!!

syfte schmyfte

Syfte ett: Varför vi kom till Paris. Jo. Utbildning som ska vara verksamhetsförlagd. För att det bör gillas som utbildning bör man kontinuerligt fortbilda sig genom litteratur, forskning, nyheter, diskussioner etc, etc. Vi har bland annat fått i uppdrag att skriva dagbok. Yes. Lättare sagt än gjort. Vi har skrivit... noll. Suveräna är vi ju.

Sanningen är ju den att vi har haft alldeles för mycket att göra! Har vi inte hoppat in i varje hörn i kyrkan och hjälpt till, har vi hängt på stan, har vi trängt i någon metro, sovit, ätit, borstat tänderna. Och så lovade vi oss själva att SÅ FORT VI KOMMER HEM PÅ FREDAG SKA VI SKRIVA DAGBOK. Nej. Kanske inte riktigt. Klockan är 20 över åtta. Dags att summera veckan? Suckar.




Syfte två: jaha... vi skulle ha ett syfte med vår verksamhet? Ja just det. Men bara DENNA gång tar vi en timme utan syfte. Och kanske nästa...

Vad pratar jag om? Den nya planen är att vi ska ha olika verksamhetsgrupper i kyrkan. Och det känns ju superbra, förutom att jag står lite emellan och inte riktigt vet vad syftet är. "Det är viktigt att vi ska ha ett syfte med verksamheten, annars är det ju ingen idé". Men tydligen är jag den enda som verkar vilja styra upp det hela. PraktikantJenny till er tjänst..? Nejrå. Ska inte klaga för mycket. Men ibland känns det som att det blir för mycket prat och för lite action. Talk the talk, but you can't walk the walk. Jag satte mig igår kväll halv tolv och påbörjade lite planering. För jag känner att det finns en brist i att delge mig information så jag kör på med mitt race i alla fall. Ikväll var ju planen att fortsätta planera. Men inte ens jag tycks ju kunna walk the walk..? Konstigt det där.

Syfte tre... Äsch. Det kommer. Nu är mitt syfte med denna helg (som varar i en dag) att dricka rosé, vila och käka gott. Det blir ingen mer planering av barngrupper. Ingen mer dagbok. Hänga tvätt står på schemat nu :) morsning!